Kom att tänka på en god gärning jag gjorde för några år sedan.. som folk haft lite delade meningar om, OMTÄNKSAMT eller IDIOTISKT? Ja, kanske både och? Men inte mer idiotiskt eller "farligt" än de som tar hem/går hem med onenightstands... och att ta hem ett onenightstand tror jag är mycket mer riskfyllt i flera bemärkelser...

Ok, here we go, this is my story:

Jag "släpade" hem en uteliggare i februari månad för ca 7 år sedan för att jag tyckte så synd om honom då han stod utanför seven eleven i den kalla vinterkylan och spelade på sitt munspel. Var ute med en kille jag dejtat lite som skulle in och handla cigg och då han kommer ut säger jag till honom:
                                                   
-Du ska sova hos mig inatt!
-Jahaaaa! säger han och skiner som en sol.
-Ja, jag vågar inte vara ensam med honom...(pekar på uteliggaren) .
Han ser chockad ut men följer med då han inser att jag menar allvar.
Jag nästan tvingar uteliggaren att följa med..han trodde nog att jag skojade, men jag plockade upp hans väska envis som synden, så han hade inte mycket till val och följde tillslut med.

Väl hemma bäddade jag åt honom ordentligt och gjorde en massa mackor och kaffe. Jag fattade inte vad han sa..han var tysk tror jag. Han ville låna duschen och jag gav honom en handduk. Efter 2 timmar började jag undra... sa åt killen att gå och lyssna utanför dörren, SHIT tänke jag, tänk om han är död?? Hur ska jag förklara för polisen att jag har en död uteliggare på min toalett?? Men död var han inte... han tvättade upp sina kläder!

Han hängde dem över elementen så jag skruvade upp dem på högsta värme. Han var sjukt tacksam och rörd, ville först inte ens att jag skulle bädda åt honom på min madrass, själv låg jag skavfötters med killen i hörnsoffan. På morgonen vaknar jag och uteliggaren har dragit, stackan, kläderna måste varit blöta ännu!! Han hade lämnat 20:- kronor åt mig innan han somnade, som han ville att jag skulle köpa något åt min dotter för (hon var inte hemma utan hos sin pappa den helgen). Först vägrade jag ta emot pengarna, men han var envis och blev nästan arg, så jag tackade och tog snällt emot dem.

Tittade efter honom ibland.. såg honom inte utanför seven eleven mer. Trodde han var död tills jag några år senare ser honom i city, spelandes på sitt munspel och dansandes som en GALNING, gormade och skrek argt på tyska till väktarna utanför en butik. Han hade blitt skvatt galen som Emils mamma skulle sagt. Mina vänner hade ganska kul åt det varje gång de såg honom, tokskrattade och sa -HAN har sovit hemma hos Yoanna!!!!

Men jag ångrar det inte en sekund, det kändes bara otroligt fint att kunna ge något till nån annan som dessutom inte förväntade sig ett skvatt. Tragiskt dock att det gick som det gick för honom...