och inte faan känner jag mig så mkt äldre eller klokare (ja iallafall inte ÄLDRE;)) än för 10 år sedan!
Är det bra eller dåligt eller bara scary kanske? Somliga som blir vuxna blir VUXNA, på riktigt lixom. Det har inte jag blivit, och kommer inte bli heller.

Jag är fortfarande som en stor trotsig 5-åring ibland, uppkäftig som en 15-åring, överkänslig som en 13-åring och självsäker som en 17-åring som tror att den VET BÄST om allt (fast jag GÖR ju det..på riktigt!) Ja, barnslig som en 4-åring får inte glömmas! Bajskorv är ROLIGT!
Ja listan kan göras lång!

Men det jag har som inga snorungar har är ERFARENHET; LIVSERFARENHET.
Inget roligt direkt alla gånger, men en erfarenhet rikare som sagt. Det är våra erfarenheter som formar oss, det är ur dessa formar som livet stöps. Så jag ser mina små egenskaper som :barnslig/omogen/trotsig/besserwisser/(u-name-it) som TILLGÅNGAR!

Tjohoo, jag är INTE TRÅKIGT NORMAL!