Ute på jävligt tunn is!
Börjar må sådär skumt igen, dödstrött och utmattad. Har sovit på soffan igen, orken är som bortblåst och jag känner mig underligt tom. Barnen fick äta pepparkakor medans jag sov.... nu har jag pallrat mig upp och satt in potatis i ugnen.
Känner att varningslamporna för väggen har börjat blinka, måste ta det jävligt lugnt, ja så lugnt det går då med 3 ungar.
Börjar bli överkänslig för ljud igen, minsta plötsliga, oväntade eller höga ljud triggar ordentligt och det är som om alla nerver sitter på utsidan. Alla sinnen är som i full beredskap för en katastrof typ.
Kommentarer
Trackback
