Tänk dig en ballong. Som ständigt fylls med luft, mer och mer för varje gång bara för att släppas helt fritt och flyga iväg en kort stund tills luften är slut och den landar någonstans. Och sen blåses den upp, igen... och igen och igen...

Denna gång sa det pang för ballongen gick sönder. Typ.

Ballongen är jag.

Måndagskväll brast det bara, jag åkte in akut och blev inlagd, ska stanna här ett tag nu, tills jag kommit på fötter ordentligt. Var helt slutkörd, inga krafter alls. Nu har jag sovit och sovit och sovit.... och ätit oxå. Men hell vad trött jag är, helt färdig trots lugnet och tystnaden här.

Har underbara nära och kära som ställer upp nu, barnen har det så bra de kan ha det utan mig, men det gör ont i hjärtat av saknad, fast jag vet att jag inte orkar nu, orkar knappt med mig själv i nuläget.
De är mitt allt och jag längtar tills jag återfår min styrka så att allt blir bra igen.


Har varit så mycket på sista åren som rusat ikapp med raketfart och man måste kanske krascha helt för att kunna byggas upp från grunden igen?

Har kommit överrens med läkarna att stanna kvar tills sömnen och allt omkring fungerar plus den nya medicinen, de vill ha mig under uppsikt och ser till att jag får vila massor.

Domen kom idag, P blev dömd, såklart, och jag ska få 8100:- i skadestånd för ofredande.

Har inte läst domen själv men fick den uppläst idag via tel.



Trist att pengarna räknas som en "inkomst" då de kommer så det blir inga extra pengar jag kan göra något roligt för tyvärr... men ska faktiskt försöka ansöka om det, att få behålla dem utöver den sk "normen" om det nu går.

Det var ju faktiskt inte JAG som valde stället att arbetsträna på utan jag blev ditplacerad, inte mer än rätt då kan jag tycka att jag ska få behålla dem för egen del och kanske unna mig och barnen något? Vad är annars psykiskt lidande till för? Sen ska jag dessutom betala tillbaka på skatten.

Vill helst ha ett jobb, men har lite svårt att se mig på en arbetsplats just nu, när det enda jag orkar knappt är att sova typ. Plockade fram datorn först idag för att betala räkningar, snurrar i skallen och jag ska sova mer om en stund igen.

Men fan så jag ska kämpa, komma på fötter och tillbaka igen, hitta ett jobb och stå på egna ben till 200%!