FaMiLjEn!

 

 

Våran familj består av:

 

mig, Yoanna

Yoanna

en kreativ energisk duracellkanin
med tusen järn i elden
som gör som björnen ibland,
går i ide.

 

Jag är även mamma till
3 små viktiga människor:

 

 

 

Vanessa

Vanessa

född -00
tjejen med de många namnen (8 st!!), smart med temperament precis som sin mamma.

 

 

 

Vilder

Vilder

född -04
en tänkare och filosof,
med ögonfransar som gör vilken tjej som helst avis!

 

 

 

Vilgot

Vilgot

född -05
energiknippe och en intensiv liten pajas,
föddes med ett litet kors i pannan mellan ögonen,
sägs att han är beskyddad,
kan behövas för han har en förmåga att hamna i trubbel och snubbel.

 

 

 

 

 

 

 

 

Fy fan vilken dag!!

Idag har kidsen bokstavligen klättrat på mina nerver, inte ett ord av det jag sa fastnade, kände mig som en jävla papegoja, slutade med att jag skrek mig både hes och döv medans de fortsatte röja och plöja. Hur fan gör man???

Har testat ta mig fan allt i pedagogisk väg, men hur fan gör man när man är själv med mer än 1 barn?? Fångar den ena för att prata medans den andra gladeligen fortsätter röja, sen ska de såklart gadda ihop sig mot mig och "hjälpa" varandra...



Tålamodet är ordentligt prövat nu och det ringer i öronen fortfarande, av både min egen röst och deras.



Hatar att behöva bli förbannad, men hur fan ska man göra?? INGET funkar, tro mig, INGET. Inte då de lägger den där -duracell-adhd-multiball-jag-hör-inget-jag-skiter-i-allt- sidan till. Slutar med att jag känner mig pissförbannad och fullkomligt slutkörd, osynlig och värdelös på samma gång.

Idag har de fått göra en massa skoj, de har fått åka buss som de älskar, handlat glass, fått presenter och sen fick de baka då vi kom hem osv. Jag har städat och sorterat och gjort fint i deras rum... fy fan, såna här dagar känner man minsann att man lever!

Lyckades dessutom smälla i armbågen ordentligt i bordet när jag jagade dem.

Imorrn ska de till skola och dagis, förkylningen de drog på sig är som bortblåst hos dem båda, fattas bara att JAG blir sjuk nu.

Nu sover alla tungt här utom jag. Tar nog en bra stund innan jag lyckas komma ner i varv för att sova....





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0