Steg för steg
Små men bestämda, försiktiga men med rejäl sula denna gång, jag vägrar att falla och vägrar att halka tillbaka, de gånger jag tappar balansen tar jag mig upp på fötter snabbare än vanligt, övning ger färdighet sååå sant. Bit för bit faller sakta på plats, vissa delar känns mer än andra, livets pussel från det gamla börjar få en klar och tydlig bild och jag finner nya vägar i mörkret som jag aldrig hade hittat om jag inte låtit ögonen vänja sig ordentligt. Och tid, det har jag gett. Resultatet kommer härnäst!
Kommentarer
Trackback
