Helgen över...
Men vart tog den vägen? Jag har inte haft någon energi direkt, varit barnledig från grabbarna grus men gått och lagt mig innan 9 både i fredags å i lördags.. hur normalt är det lixom?? Men jag har verkligen varit ur form, helt slut och hoppas på en vecka med positiv energi och en massa gjort, iallafall såna där måsten, för nu har de legat för länge i startgropen!!
Vilgot fick ett raseriutbrott igår efter att ha varit hemma nån dryg timme. Jag talade om för honom att det börjar bli dags för att plantera om hans melonkärnor han planterat eftersom de börjat växa en hel del... och han ilsknar till ORDENTLIGT!!!
-Du vill baraFÖRSTÖRA MINA MELOOOOONER!!!!! DU VILL BARA FÖRSTÖRA MAMMA, DU ÄR EEEEELAK!!!!!
Försökte förklara att man måste plantera om dem så att de kan växa och bli större, men nix, han ska minsann ha sina meloner ifred och själv plocka dem när de kommit och SEN lägga dem på ett ställe där de kan växa!! Minsann!!!
Jisses, den ungen tar alla rekord ibland!!!
Sen blev det typ slagsmål om vem som skulle vattna rabatten med den stora vattenkannan, så höst upp på inköpslistan när räkningar är betalada är: TVÅ IDENTISKA VATTENKANNOR, STORA!!!! Så blir det iallafall ETT bråk mindre här hemma!
Lite flyt endå?
Mitt humör var en aning mörkt på förmiddagen, men pratade med min faster en stund och fick en massa positiv energi! Sen tog jag en promenad med Rocker och hittade ett till fyrklöver, undrar hur många jag kommer ha innan denna sommar är slut? Hittade tre häromdagen, så alltså fyra hittills.
sen åkte jag med fina Lotta till centrum för att handla lite mat, blev bjuden på en mjukglass och sen på Ica bjöd de på SMÖRGÅSTÅRTA!! *plötsligt händer det*
Och även fikabröd.. var bara kaffet som saknades typ.
Sol när jag vaknar bredvid det finaste jag har!
Hade lite svårt att somna igår, lite mycket i huvudet som provocerade och utmanade John Blund med sin ettriga närvaro. Men John Blund segrade tillslut och jag har sovit riktigt bra faktiskt och vaknade på ett riktigt gott humör!
Så idag hoppas jag att mörka moln håller sig borta, både ute och inne
Så mysigt att sova med barnen, Vilder ligger ofta med en hand över lillebror när de somnat, som en sån där beskyddande storebror. Då är det svårt att föreställa sig att de ibland slåss och skyr varandra som pesten! Syskonkärlek tror jag det kallas! ;-)
SLUTA SKRIK!
Jag fick ha en liten lektion med pojkarnas pappa idag... alltså, detta är väl något ALLA vet?
Men jag är inte sådär superglad på ex och pissenissar för tillfället, vad är det med vissa människor?? Snart börjar mitt tålamod tryta och jag är långt ifrån dum, är rustad till tänderna om det behövs och har en hel del ESS i rockärmen som det snart börjar damma om... och jag är som sagt allergisk mot damm, så det vore riktigt bra om somliga lät bli att röra om i onödan!
Pannkaksterapi och nypimpad fläkt
Fick den brillianta idéen att tejpa fast en bit vaxduk på köksfläkten, så nu matchar den köksbordet! Stekt pannkakor idag och gjort mig av med en massa tankar och jobbiga grejer, som jag försökt vända till något positivt, och fasiken, det hjälpte!! Borde steka pannkakor oftare!! Men har inga fler fläktar att pimpa...
Men har funderat massor kring det där med lycka, glädje osv... att komma till den insikten att man inte kan förändra det som varit och ta skiten man sitter i och göra den till något positivt, hur illa och jobbigt det än låter och känns ibland. När man får oväntat besök, delgivningar och sånt, så kan man kanske försöka vara glad att man minsann är populär och eftertraktad någonstans? ;-) Ja inte fasiken kan man väl känna sig bortglömd då?
Och när man har haft en tom kyl en längre tid och vant sig vid ett ganska litet utbud, typ "robinson", så hamnar man ju verkligen i extas när man väl fyller kylen med en massa gott!!!
Tänk om man alltid hade det guld och gröna skogar, då skulle man ju inte uppskatta det, eller hur? Så inget ont som inte har något gott med sig.
Så tyst och skönt!
Vaknade tidigt, 05,36, men känner mig mer utvilad än på mycket länge, sista tiden har varit jobbig på de flesta plan, så denna barnfria helg kom verkligen i sista minuten för min del!
Tänk att det ska ta sådan tid att släppa en negativ och osund relation? Varför är jag alltid efterklok trots att signalerna tidigt visar att något är väldigt fel? Ville jag kanske övertyga mig själv om att oron och besvikelsen jag kände inte var sann, att felen enbart låg hos mig och att "allt har sin tid"?
Ska man dra förhastade slutsatser och vänta och se, eller ska man lita på sina känslor? Jag tror att hur man än gör så blir det fel om det ÄR fel, och är det rätt så blir det rätt trots att man gör fel? Det jag menar är att jag tror att allting någonstans har en mening, det måste vara så, annars skulle jag nog inte stå ut! Inget ont som inte har något gott med sig!
