Tråkigt
Det värsta med att vara sjuk är ibland att bli just frisk, ja den där första dagen då man känner sig liite bättre, är på benen och inte alltför snurrig och snorig i skallen... och kliver in i köket, och möts av berg av smutsig disk.
Ja och hur resten av hemmet ser ut ska vi inte tala om. Dilemmat med att leva ensam med kidsen.
Ja efter att man fixat allt som halkat efter då man var sjuk så är ju krafterna helt slut å man blir typ sjuk, igen!
Men idag har jag turen att få hjälp med att städa köket, så att jag sen bara kan ställa mig och laga en ordentlig middag ikväll, det är nog tillräckligt med vad jag orkar.
Typiskt mig, att vilja alldeles för mycket på en gång, (hade lust att storstäda köket, badrummet och sen sovrummet, men kraften gick ur mig efter att ha fixat mig en kopp te å lite smörgåsar.)
Jag insåg ganska snabbt att min kapacitet ligger strax under noll-strecket typ och att jag nog måste vila/hålla mig stilla i minst 2 dagar till om jag ska bli riktigt frisk. Satsar på att ha återfått full kapacitet till helgen så att jag kan måla klart i ungarnas rum.
Jag är typ som en mobil som måste laddas helt om den ska funka på bästa sätt, och endå kan jag inte låta bli att lixom tjuvringa från den då och då.
Nä nu måste jag stoppa i mig en alvedon och försöka få lite mer sömn innan mina barn kommer hem.