Ska bli grymt skönt att få komma hem, pojkarna kommer slockna i bilen och då vi är hemma ska jag lägga mig i ett varmt bad så fort jag burit in mina yrväder och lagt dem i sängen.

Ska klia mer på mina myggbett på vägen hem och funderar på att redan nu gå och lägga mig å vila en stund tills vi blir hämtade.


Grabbarna är som galna här, nu röjer de runt på golvet här inne med mammas hund, Ebba, de går på alla fyra som hon och vrålar och skrattar;

-Smiska mig, smiska mig!!!! och sätter fram ansiktet i baken på henne så svansen smiskar dem över kinderna.




Vilka knasiga kids jag har!!!

Kan tänka mig att det kommer blir vääääldigt lugnt och skönt för både mormor, morfar och Ebba då vi åker. Ja och för alla andra som haft det stora nöjet att vistast i närheten av oss/dem.

ADHD är det nog inte bara jag som har om vi säger så... och sen tror jag ibland att de föddes utan hjärna, för ordet NEJ förstår de inte alls, men det är kanske helt enkelt för att de är killar?

Ordet nej följs alltid av standardfrågan;

-Varför?

Och när jag säger varför eller bara förklarar att nej är ett nej, givetvis ska de försöka förhandla om det tills man blir galen, och så slutar de med att de undrar varför man blir sur eller irriterad....