Igår var en katastrofdag då den närmade sig sitt slut, stod på kanten till ett stup och jag kände att det bara var att peta i sig det jag skulle/kunde i tablettform och sen SOVA. Tror jag somnade strax efter 8, barnen låg bredvid och kollade på tv i sovrummet så vi slocknade nog nästan samtidigt allihopa.

Nu har jag vaknat och tröttheten och utmattningen jag kände igårkväll är borta. Ja udden av det iallafall.

Så vidrigt då jag mår så, då är sömn det enda som hjälper typ. Kände mig som levande död, tom och samtidigt sprängfylld av ångest och trasig, helt orkelös, som en utsliten disktrasa med stora hål i.