Jag har blivit sviken, lurad och övergiven.. ordentligt. Snudd på hjärntvättad. Men så finns ni där, mina änglar, mina sanna vänner som får mig att må så bra, som får mig att känna att jag är värdefull. Idag då jag mådde som värst fick jag från olika håll höra ett gemensamt ord om mig.. att jag är en underbar människa. Det värmer att höra. Jag är otroligt tacksam över att ni finns! Ni ger så mycket mer än ni någonsin anar. Jag finns här för er..alltid, så ni vet.

Nu sitter vi här och kollar på film.. luften har nog gått ur oss alla efter denna dag. Men barnen är nöjda, och jag tror det är jag som ser dagen så hemsk, de har ju haft det ganska bra, bara det att jag inte känt mig nått vidare då jag varit helt under isen ett tag. Men nu är jag tillbaka igen.

Men man ska akta sig för att läsa in andras känslor... bara för att JAG känner en sak..betyder inte det att ANDRA känner så. Allting är så relativt, det är otroligt viktigt att komma ihåg det. Att inte fastna... utan låta känslorna komma och gå.. ta dem för precis vad de är.. känslor, och inte fastna för länge i dem.

Jag känner mig själv vid det här laget, vet hur jag funkar. Men känslor kan vara förbannat jobbiga.
Till en viss gräns kan jag hantera dem.. sen brister det bara, blackout. Men vet att det bara är att härda ut.. då stormen kommer med allt som varit, allt sköljer över och dränker en på engång. Som en tsunami, orkan, jordbävning. Men gud så skönt då det är över.. då är det som att födas på nytt.

Och jag vill tro att jag bara blir starkare för varje gång.