Fick besök av barnen, Vanessa gav mig en sån underbar Mors Dag present. Hon hade gjort ett kuvert i filt-tyg med paljetter på, och inuti låg det ihopvikta lappar med komplimanger på till mig.

-Om du känner dig ledsen eller så kan du ta en lapp och läsa den mamma, förklarade hon.


Jisses rakt in i mammahjärtat!

Pojkarna kom med deras pappa med middag, från Mc Donalds. Vi åt tillsammans i ett rum här, hade velat lämna byggnaden men tyvärr så avrådde läkaren mig det till både min och barnens besvikelse. Med tanke på min medicinering och hur trött jag är så vill de ha mig under uppsikt.

Fick triss-lotter av pojkarna i present, de hjälpte till att skrapa för fullt. Ingen vinst på dem men det var en vinst i sig att få se dem skrapa så petnoga varendaste gnutta som gick att skrapa bort!




Vi spelade fia med knuff en stund och sen så åkte de hem. Längtar så tills jag får komma hem!!!



Vanessa var så ledsen, vi trodde ju först att jag skulle fått åka hem idag och stanna hemma över natten och komma tillbaka imorrn igen... så hon blev riktigt besviken, precis som jag.

Men det är lite typiskt mig att allt ska ske NU, IDAG, PÅENGÅNG. Tålamod och väntan är inte min starkaste sida direkt.

Planera och att vänta... urk fy faan säger jag!

Givetvis FÅR jag ju komma hem NU om jag vill, jag är ju inte på en låst avdelning, men jag tror nog att det ligger nått i det läkaren sa. Jag får skynda långsamt med tanke på hur dåligt jag faktiskt mått och jag MÅSTE lära mig att VILA och ta det lilla lugna. Sen så är jag lite zombie oxå nu med ny medicin och allt.