FaMiLjEn!

 

 

Våran familj består av:

 

mig, Yoanna

Yoanna

en kreativ energisk duracellkanin
med tusen järn i elden
som gör som björnen ibland,
går i ide.

 

Jag är även mamma till
3 små viktiga människor:

 

 

 

Vanessa

Vanessa

född -00
tjejen med de många namnen (8 st!!), smart med temperament precis som sin mamma.

 

 

 

Vilder

Vilder

född -04
en tänkare och filosof,
med ögonfransar som gör vilken tjej som helst avis!

 

 

 

Vilgot

Vilgot

född -05
energiknippe och en intensiv liten pajas,
föddes med ett litet kors i pannan mellan ögonen,
sägs att han är beskyddad,
kan behövas för han har en förmåga att hamna i trubbel och snubbel.

 

 

 

 

 

 

 

 

Åh mår så oförskämt BRA!!

Har haft dryga och jobbiga månader bakom mig på många plan, men efter regn kommer solsken, och ibland har man tur och får en regnbåge på köpet! Jag mår bättre och bättre för var dag som går, sakta men säkert... kanske kanske att jag ska våga mig på att PLUGGA nu i januari, har sökt till några kurser som jag blivit antagen till, måste dock räkna ut om jag har råd med det eller om jag kanske måste plugga flera kurser samtidigt för att gå runt ekonomiskt? Är sjukskriven januari ut, men är så less på att sitta i detta träsk, vill ta mig ur det och stå på egna ben, måste bara kolla att det funkar ekonomiskt.

Tyvärr får man ju inte plugga halvtid och sen söka mellanskillnaden från soc... konstiga regler de har tycker jag. Det är det som är dilemmat för mig, att ta steget FULLT ut, skulle behöva ta lite i taget, men som sagt, det FÅR man inte. Antingen ska man gå hemma och leva på bidrag eller plugga/jobba på heltid, hur tänker de? Det är väl bättre om man pluggar halvtid, och därmed enbart söker ekonomsikt bistånd för mellanskillnaden upp till existensminimum, det lönar sig ju både för staten och min egen del. Så jävla sjukt det där!
Blev ju av med min SGI för att jag missade att anmäla mig DAG 1 på arbetsförmedlingen då min föräldrapenning gick ut efter mammaledigheten med Vilgot... Under denna period fick vi hot på oss och var därmed tvugna att bums lämna bostaden och levde på flykt med skyddad id dryga året, som om man hade koll på vilken dag det var då, och att infinna sig på arbetsförmedlingen just den dagen var omöjligt för mig pga omständigheterna, satt ju för fan gömd med 3 ungar!!!
Nåja, allting blir nog bra i slutändan, sakta men säkert så går jag mot ljusare tider! ÄNTLIGEN!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0