Dag 23

Det här får mig att må bättre;

Kärleken från mina barn, ett vänligt ord, en kram. En cigg ibland, ibland en öl, ibland ett telefonsamtal, ibland en oxascand. Ja, visst är jag rolig? ;p

Dag 24 – Det här får mig att gråta;

Det är ganska mycket som får mig att gråta. Jag är en väldigt blödig och känslosam person, det skulle nog vara lättare att fråga mig vad som INTE får mig att gråta.

Det som INTE får mig att gråta är t ex om sverige förlorar nån match typ, likaså när det gäller AIK, Hammaby, DIF etc.. jag är inget fan av sport direkt.

Men det som ofta får mig att gråta är när jag är alldeles för trött och sönderstressad. Då gråter jag för att jag är helt slut bara. Sen gråter jag då jag tänker på döden och livets allvar. Gillar inte då jag tänker för mycket, blir lätt kaos i skallen då och så har jag svårt att sluta gräva ner mig lixom om jag väl har börjat gräva.

Därför som det är viktigt för mig att vara sysselsatt med sådant jag tycker om, att få vara kreativ rensar skallen och är som en slags meditation och hindrar mig från att drunkna i vilsna och oroliga tankar utan botten.

Dag 25 – En första;

En första... vad? Skiter i detta ämne.

Dag 26 – Mina rädslor;

Är rädd för att det ska hända mina barn eller mig något. Jag är rädd för starka känslor, rädd för att förlora mig själv, rädd för stora spindlar och rädd för våld och ilska och plötsliga ljud. Klarar det inte bara, mår skitpiss då jag omger mig av arga människor som höjer rösten och sånt... det skrämmer faktiskt skiten ur mig fullständigt och jag får ont i magen och blir alldeles kall inuti. Men det är ju inte heller sååå konstigt med tanke på vad jag varit med om.

Dag 27 – Min favoritplats;

Min favoritplats är mitt hem. Där känner jag mig som hemma, hahahhaa, roligt svar va? ;p

Dag 28 – Det här saknar jag

Jag saknar ibland att dela ansvaret i vardagen med någon. Saknar att kunna luta mig tillbaka utan att allt står och faller med mig. Saknar grundtryggheten, saknar någon VUXEN person att dela glädje och sorg med, jag saknar en själsfrände. Men det kommer väl... nån gång. Saknar nån som går ut med soporna, nån som köper blommor till mig ibland och så saknar jag att ibland kunna skita i allt och att det blir gjort endå av nån annan.