Ibland blir inte dagen som man tänkt sig
Ringde min vän då hon åkt hem för att kolla hur det var med henne, och det var inget vidare alls. Så jag fixade barnvakt till Vanessa och Vilgot och cyklade dit för att hjälpa henne att packa det nödvändigaste och sen ta henne hem till mig så hon skulle få vila och slippa sin jävla idiotsambo som vägrar lämna hennes hus och beter sig riktigt riktigt jävla illa.
När jag kom dit var hon helt förstörd, idiot-sambon sitter alltså 2 meter ifrån henne, och bara GLOR. Och glor. Han gjorde inte en endaste liten pytteansträngning för att få nån somhelst kontakt med henne. Han bara satt där på sin äckliga jävla röv och såg lugnt på då min underbara vän helt och hållet bryter ihop och bara gråter, helt tömd på energi och sååå jävla ledsen att hon är beredd att ge upp precis allt.
Jag ringde 112 tillslut och de skickade en bil, jag följde med henne dit och satt med henne medans vi väntade på doktorn. Tyvärr drog det ut på tiden och jag var tvungen att börja åka hemåt, tog sin tid, var inte hemma förrän kl 17 och åkte därifrån runt 15.
Ville egentligen inte lämna henne ensam men hon var iallafall under uppsikt och jag ringde nyss och fick veta att hon skulle bli inlagd (som jag sa till dem innan jag åkte därifrån att hon MÅSTE få bli inlagd och vila, trasigare kan man inte bli lixom).
Det känns skönt att veta att hon får vila och lugn, men jag lider med henne och oroar mig såklart, nu är det "bara" den långa jobbiga resan kvar att komma på fötter och bli hel igen. Men jag finns där för henne och ska ta itu med hennes jävla idiot-sambo och se till att han tar sitt pick och pack och drar.
Denna vän har gjort precis samma för mig, hon fanns där och ställde upp då jag var 15 kg lättare och ett vrak som inte ens klarade att stå upprätt av utmattning, denna fina människa fanns där för mig genom rättegången och kom hem till mig och städade och stekte pannkakor till barnen så att jag skulle få vila.
I nöden prövas vännen, så jävla sant! Och tusen tack till Lotta, en annan god vän som tog hand om mina barn så att jag kunde följa med idag.
Nu är jag ganska slut, men ska strax cykla till centrum med Vilgot som jag lovat tidigare idag och köpa lördagsgodis och glass.
Bättre sent än aldrig!
När jag kom dit var hon helt förstörd, idiot-sambon sitter alltså 2 meter ifrån henne, och bara GLOR. Och glor. Han gjorde inte en endaste liten pytteansträngning för att få nån somhelst kontakt med henne. Han bara satt där på sin äckliga jävla röv och såg lugnt på då min underbara vän helt och hållet bryter ihop och bara gråter, helt tömd på energi och sååå jävla ledsen att hon är beredd att ge upp precis allt.
Jag ringde 112 tillslut och de skickade en bil, jag följde med henne dit och satt med henne medans vi väntade på doktorn. Tyvärr drog det ut på tiden och jag var tvungen att börja åka hemåt, tog sin tid, var inte hemma förrän kl 17 och åkte därifrån runt 15.
Ville egentligen inte lämna henne ensam men hon var iallafall under uppsikt och jag ringde nyss och fick veta att hon skulle bli inlagd (som jag sa till dem innan jag åkte därifrån att hon MÅSTE få bli inlagd och vila, trasigare kan man inte bli lixom).
Det känns skönt att veta att hon får vila och lugn, men jag lider med henne och oroar mig såklart, nu är det "bara" den långa jobbiga resan kvar att komma på fötter och bli hel igen. Men jag finns där för henne och ska ta itu med hennes jävla idiot-sambo och se till att han tar sitt pick och pack och drar.
Denna vän har gjort precis samma för mig, hon fanns där och ställde upp då jag var 15 kg lättare och ett vrak som inte ens klarade att stå upprätt av utmattning, denna fina människa fanns där för mig genom rättegången och kom hem till mig och städade och stekte pannkakor till barnen så att jag skulle få vila.
I nöden prövas vännen, så jävla sant! Och tusen tack till Lotta, en annan god vän som tog hand om mina barn så att jag kunde följa med idag.
Nu är jag ganska slut, men ska strax cykla till centrum med Vilgot som jag lovat tidigare idag och köpa lördagsgodis och glass.
Bättre sent än aldrig!
Kommentarer
Postat av: Erika
Ja sådana vänner är guld värda & dom ska va riktigt rädd om.
Trackback