Det här med barnuppfostran, straff, regler osv... en riktig jävla djungel som kräver en hel del resurser och man måste hitta den där gyllene medelvägen, och den är jäääävligt tunn och brister titt som tätt vid minsta minsta felsteg.

Om vi säger såhär, det här med straff, det krävs resurser. Och har man inga resurser, vad gör man då?

Så jag har nu valt en väg som jag TROR passar mig/oss bäst. Är man ensam förälder så är ju ett straff för den som blir straffad även ett straff för alla andra i närheten. Kan ju inte dela mig på mitten och sitta hemma med nån som fått "utegångsförbud" om en annan ska iväg nånstans eller så. Ett jävla dilemma så nu tänker jag såhär:

-Jag tänker SKIIITA i allt!! Typ. Nonchalera allt dåligt betende, göra som gåsen, låta vattnet rinna av, vara döv och blind för allt som är dumt och enbart uppmuntra positivt beteende. 

(ja ni kan ju föreställa er hur det är att bita ihop och låtsas som det regnar med en topp tunnor rasande 6-åring som skriker och gnäller i falsett och försöker ta sönder saker)

Ja det krävs en hel del ORK att "stänga av" negativt beteende, särskilt då de börjar bråka och slåss. Tålamod och tålamod och ännu mera tålamod.  


Men jag ska fan ge det ett försök. Vilgot har redan fått belöningar, han har varit väldigt tillmötesgående och lyssnat riktigt bra på mig. Det har jag med råge talat om för honom genom en hel del beröm och sen fick han sin nya tröja idag som kom med posten, Vilder fick inte sin, han vet att jag köpte en likadan till honom, men att han måste bete sig som folk innan jag ger den till honom.

Så ja, vi får väl se. Hur det slutar.

Imorrn är det fredag, sååå jävla skönt!!! Har lovat Vanessa och Vilgot att vi ska åka och handla och fika imorrn efter skola, jobb och dagis. Ska bli riktigt mysigt. Jag ska till sjukgymnasten imorrn, sen tänkte jag vara på jobbet en stund oxå, det ligger ju endå vägg i vägg.