Sovit en stund...
Känns så tomt utan Vanessa hemma, alldeles tyst är det och jag har småröjt och plockat lite men kommer inte igång med den energin som jag önskar ville infinna sig. Jag är riktigt uttråkad och rastlös och TRÖTT i en salig röra.
Min kille sover tungt uppe i min säng och jag har inte hjärta att väcka honom, han är väl helt slut efter mitt lilla "PMS-utbrott", kan ju erkänna att jag inte var sådär jättetrevlig. Snarare riktigt oförskämd och elak, men jag står för det och är glad att han pallar trycket när jag inte gör det. Men jag tänker inte be om ursäkt, för allt som kommer ut måste komma ut, det kallas för att ventliera, och då jag gör det så gör jag det helst med råge, så att det lixom inte ligger kvar nått och "pyr" efteråt.
Katla has left the building, kan man säga.
