Blev påmind av min goda vän och granne Lotta att ställa om klockan till sommartid, vilket jag såklart inte hade en aning om! Hur fasiken skulle jag leva utan söta Lotta? VEM skulle ha koll???

Ja faan inte jag alltså, glömmer det mesta för det mesta... eller så sover jag flera dygn i sträck eller är vaken flera dygn och får en massa (oftast onödiga) saker gjorda,  mer än en "vanlig" människovalp prestrerar på ett halvår typ. 

Men det är lixom bara att gilla läget, men jag hatar det på samma gång. Försöker bli självständig till 100%, pluggar på distans för att slippa hamna i "soc-fällan" men det är riktigt tufft då allt står och faller genom mig och vad jag prestrerar. (eller hur fan det nu stavas!!!!).

Har fått IG i ena kursen pga att jag inte gjort salsprovet som är obligatoriskt, har haft svårt för att ta mig till stan på alla möjliga plan, främst har barnen varit hemma och sjuka, så det suger fett med andra ord, har ju fått topp-betyg hittills på alla inlämningar men givetvis så ska allt stå och falla på ett sals-prov på 2 timmar... Livet är inte rättvist tycker jag, har ju kämpat så jävla hårt för att ta mig uppåt...

Men måste tänka som den korkade gula nallen;
-Ingen kan vara nere med en ballong!

Ok, så sant, men kollade nyss i alla gömmor här hemma för att snopet upptäcka att ballongerna är slut.

Men från det ena till det andra, ett annat ordspråk från vännerna i sjumilaskogen;

-Att kunna stava är inte det viktigaste. Vissa dagar har det ingen betydelse alls om man kan stava till tisdag.

Så, nu mår jag faktiskt lite bättre.